Den rika delen av världen har rätt till sitt överflöd! ...Eller?

Hur kan den rika delen av världen ha rätt till sitt överflöd? Vem säger att de har rätt, när världens resurser tillhör alla och bör fördelas jämlikt? Kan man rättfärdiga privatägande över huvud taget? Jag anser, precis som Pogge, att den rika delen av världen inte har någon som helst rätt till det överflöd den innehar, utan att överflödet egentligen är att betrakta som stöldgods! Det är ingen positiv skydlighet (som Miller anser) för den rika världen att aktivt bistå, utan istället är den våran negativa skyldighet att inte orsaka mer lidande i världen och sluta göra anspråk på andras resurser och tillgångar.
Genom tiderna, genom kolonialism och imperialism, har den rika delen av världen och de mest tekniskt avancerade nationerna gjort anspråk på områden och resurser världen över. Orättmätigt. Faktum är att det inte är så stor skillnad på hur den rika delen av världen systematiskt exploaterade de fattiga länderna under kolonialismen från idag. Idag flyttar våra nationella företag till låg-intensiv konfliktområden, och utnyttjar lokalbefolkningen för utvinning av naturtillgångar (tex metaller, ädelstenar, olja) och samtidigt göder korruptionen vilket leder till att freden underbyggs i många fattiga länder. Eftersom inga skyddsnät existerar i en korrupt regim blir civilbefolkningen extremt utsatt. (Ett exempel på ett sådan här företag är svenska Lundin Mining i Kongo, som ser till att det bryts kobolt i Ruashi-gruvan där. Denna metall används till exempel i Ipod hörlurar (Ordfront Magasin, 2006:24). Vi hjälper således till med att skyffla ut resurer från de fattiga länderna, för vinster och tillväxt; för att vi ska ha det bättre eller ha tillgång till billiga varor.
Ett argument för denna positionen; att den rika delen av världen har rätt till sitt överflöd; brukar vara att vi förtjänar det vi rättmätigt har gjort anspråk på och vår rikedom skapar tillväxt även i de fattiga länderna. Men, får verkligen världens fattiga det bättre pga att rikedom skapar tillväxt, som till exempel Rawls anser? Jag anser inte det, utan håller med Singer som säger att vi måste inse följderna utav globaliseringen och ta dessa på allvar! WTO säger att : ”frihandel gynnar lågläneländer som kan producera till låga kosntader. Efterfrågan på arbetare i de länderna ökar vilket på sikt leder till ökade löner. En fri marknad skapar välstånd totalt men gynnar också de fattigaste” (Halldenius, Föreläsning 2). Men här måste vi se till effekten av handel för alla berörda parter. Precis som Singer, anser jag att ”handel inte är moraliskt neutral” (Halldenius, Föreläsning 2), eftersom globaliseringen har krävt exempelvis ökat barnarbete, ökade miljöskador/arbetsskador av oorganiserade arbetare, ökade klyftor, minskad jämlikhet; dvs ökade kränkningar av mänskliga rättigheter. Till exempel så krävde privatiseringen av statliga företag och handelsliberaliseringar i Kina (under 1990-talet) 59 miljoner kinersers jobb, medans den nya privata sektorn endast skapade 16 miljoner nya jobb (Ordfront Magasin, 2006:33). Kina är numera ett av världens största ekonomier men ett av världens mest ojämlika länder. Så, gynnas verkligen de fattiga av globalisering och frihandel, där rika länder kan sätta upp tullar på fattiga länders varor? Eller utnyttjas de fattiga bara mer systematiskt och på ett rått sätt?
Jag anser, att bara för att man tillhör en rik nation kan man inte bara vara nöjd och luta sig tillbaka utan man måste hjälpa alla till ett drägligt liv; mänskliga rättigheter för alla borde vara i fokus. Precis som Kant säger är en människa av annan nationalitet lika mycket värd som våra landsmän. Fokus borde ligga på att prioritera de sämst ställda i hela världen, istället för att bara belåtet klappa sig själv på ryggen för att man bor i Sverige och betalar skatt, och tänka att ”vi hjälper dem på lång sikt genom investeringar och bistånd”! Det finns en fara med dessa politiska argument som tex George Bush’s:”We will not do anything that harms our economy, because first things first are the people who live in America” (Halldenius, Föreläsning 2). Ok, synd att du tycker så Mr Bush, men givetvis har alla rätt till sin politiska åsikt. Även jag kan se poängen med ett effektivt system; där stater prioriterar sina landsmän så länge det gynnar det universella intresset på något vis (även Held är en förespråkare för detta resonemang); men när egenintresset går så långt att en stat kan invadera ett annat land för att säkra dess resurser, till priset av en enorm mängd människoliv och ökad osäkerhet i världen, måste någonting göras! Vi måste minnas vår negativa skyldighet här; att inte orsaka onödigt lidande och roffa åt oss andras tillgångar! Detta göder bara konflikter ytterligare och det leder till att oroligheter sprider sig snabbare, vilket berör den rika delen av världen i slutändan ändå! Så på något sätt borde det ligga i staters egenintresse att jobba för fred, demokrati och rättvisa i fattigare länder.
Vad är det då som krävs för att världen skulle se annoorlunda ut? Singer säger att: ”det krävs en rättslig reglering på global nivå, för att motverka att rika länder sätter upp tullar på varor från fattiga länder och för att motverka att diktatorer lägger beslag på biståndspengar” (Halldenius, Föreläsning 2) vilket stämmer. Den kosmopolitiska hållningen är en position som förespråkar FRED OCH RÄTTVISA. Den ser alla individers lika värde, yrkar på förmågan att handla annorlunda än traditionen säger samt att alla måste ta ansvar för sina handlingar och de konsekvenser som dessa handlingar får. Men det krävs faktiskt att både de ansvarstagande aktörerna på den internationella arenan (dvs regeringar såsom företag), samt att den enskilde individen handlar moraliskt och med eftertanke. Vi i den rika delen av världen har en global negativ skyldighet att dela med oss utav världens resurser som vi beslagtar utan tanke på mänskliga rättigheter, miljö och på framtida generationer!